Sjuksköterskor har rimliga löner

Strax innan semestern hade jag en het debatt med några kollegor om svenska sjuksköterskelöner. Jag tycker de har en rimlig lön idag. En minst sagt ogillad åsikt. Nu är det dags att förklara varför.

En sån här fråga måste givetvis belysas ur mer än ett perspektiv. Vad jag kommer ta upp ...

• Det är enkelt att höja sjuksköterskors ersättning. Stick åt sköterskan en femhundralapp i dricks vid nästa vårdbesök. Sugen?
• USA har världens dyraste sjukvård. Varför? Ptja, i USA tjänar sjuksköterskor riktigt bra.
• Akademisering av utbildningen. Svenska sjuksköterskor med examen från statlig högskola har varit möjligt sen 1996, 13 år sen. Är det bara akademiska sjuksköterskor som ska ha hög lön?

The Basics
En genomsnittlig svensk sjuksköterska är 35 år, har sex års erfarenhet och tjänar 22.800 kr/mån exklusive ob-tillägg och förmåner. Högst avlönade sjuksköterskan hittar vi i privat sektor. Hon är 37 år, har femton års erfarenhet och tjänar 38.500 kr/mån.

En liten jämförelse:

• Förskolelärare 22.034 kr/mån
• Receptarie på apotek 22.578 kr/mån
• Sjuksköterska 22.800 kr/mån
• Sjukgymnast 23.131 kr/mån
• Socionom 23.202 kr
• Grundskolelärare 24.243 kr/mån

Allt enligt lönestatistik.se.


Börja dricksa på vårdcentralen!
Alla vet att lönenivån inom hotell och restaurang är låg. Världen över så har man parerat det med att ge dricks. Anses det fult? Nej. Ser man ner på dem man dricksar? Inte jag.

Så om nu svenska folket är så rörande överens om att sjuksköterskorna ska ha bättre betalt - varför dricksar vi inte? Stick åt sköterskan en femhundring nästa gång du är på vårdcentralen.

Det kommer inte hända. För när ens fina åsikter plötsligt påverkar den egna plånboken negativt så gäller de inte längre. Det är någon annan som ska betala sjuksköterskornas höjda löner. Men det finns ingen annan än vi, skattebetalarna. För i Sverige har vi offentligt finansierad sjukvård.

Svenska sjuksköterskor har rimliga löner för att ... vi uppenbarligen inte vill betala dem mer. Vi väljer inte politiker som höjer skatten till förmån för sjuksköterskor och vi dricksar inte på vårdcentralen. Vi har bara en massa politiskt korrekta åsikter som vi egentligen inte står för.


USAs sjukvård - usch och fy!
Ni har nog läst och hört om det till leda ...

Corren, juli 2009:
"46 miljoner amerikaner står i dag utanför försäkringssystemet. Ett lika stort problem är att USA har världens dyraste sjukvård."

SvD, maj 2009:
"USA har världens dyraste sjukvård, dubbelt så dyr som andra industriländer, och den kostar ofattbara 2,5 biljoner dollar (12 nollor) per år eller 20 procent av BNP. Kostnaderna ökar år från år i en hårt kommersiellt styrd spiral ..."

Aftonbladet, december 2007:
"USA har världens dyraste sjukvård. Omkring 15 procent av landets bnp går dit, ändå står omkring 45 miljoner amerikaner, varav 9 miljoner barn, helt utan vårdförsäkring."

Visst är det hemskt med barn som inte får vård. Och att döma av artiklarna och övriga media så finns en tydlig koppling till den svindyra amerikanska vården. Dyr vård = lidande barn, det är budskapet.

Men vet ni vad? I USA så tjänar sjuksköterskor bra! En av mina kompisar från uppväxten arbetar som specialistsjuksköterska i New York City. Han och hans fru bor fint på Manhattan.

Det säger sig självt att kraftigt höjda löner för sjuksköterskor innebär kraftigt höjda kostnader för sjukvården. Och eftersom Sverige redan har världens näst högsta skatt (Danmark klår oss) och en allmän sjukförsäkring så vet jag inte hur vi ska lösa ekvationen.

För att bena ut det hela:

• Sverige har allmän sjukförsäkring och vi anser att alla ska ha vård på lika villkor, tjock plånbok ska inte ge extra bra sjukvård
• Sverige har skattefinansierad sjukvård
• Sverige har relativt billig sjukvård
• Svenska sjuksköterskor har låga löner

Ser ni att det hänger ihop? Vi måste ju lirka någonstans om vi ska kunna få upp lönerna. Skattekortet har vi i princip spelat ut i och med det höga skattetryck vi har. Återstår två vägar. Antingen som USA -- dyr vård men sjukförsäkringen täcker inte alla, eller vård för alla med möjlighet att ge extra bra vård till dem som har råd och på så vis få in mer pengar till löner.

Jag tycker det är ett hyckleri att samtidigt gnälla på USAs dyra vård och på låga svenska sjuksköterskelöner. Ska man tjäna bra inom svensk vård så måste vården bli dyrare.

Svenska sjuksköterskor har rimliga löner för att ... vi uppenbarligen vill ha allmän, skattefinansierad och billig sjukvård.


Akademiseringen av sjuksköterskeutbildningen
Sjuksköterskeutbildningen blev i och med högskolereformen 1977 en landstingskommunal högskoleutbildning (SOU 1978:50), men ingen sån utbildning startades förrän 1982. Först vid högskolereformen 1993 (SFS.1992:1434) påbörjades införlivandet inom statliga högskolan. Reformen medförde att utbildningen blev treårig och förkunskapskraven ändrades till allmän behörighet motsvarande treårig generell gymnasieutbildning [ref].

Akademiseringen av sjuksköterskeutbildningen är ett av huvudargumenten för högre lön. I april 2008 stod Anna-Karin Eklund, Vårdförbundet, på Sergels torg och sa:
"Ge oss rätt lön! Vårdförbundets yrkesgrupper har gått i täten för akademiseringen av traditionell kvinnokunskap. Numera är alla våra fyra utbildningar högskoleutbildningar och alla fyra yrkena är legitimerade – samhällets garant för att vi har en viss kunskap."

Men akademiseringsresan har har varit en tuff resa hittills.

DN, april 2007:
"Högskoleverket dömer ut sjuksköterskeutbildningar. Hela 40 procent av sjuksköterskeutbildningarna ifrågasätts. Högskoleverket reagerar också på att anmärkningsvärt få studenter blir underkända, vilket tyder på för lågt ställda krav."

Dagens medicin, december 2008:
"Karolinska institutet i Solna fråntas sin rätt att utexaminera sjuksköterskor. Högskoleverket anser inte att utbildningen håller tillräckligt hög kvalitet."

Mycket tuff kritik, men ganska naturligt under en så avancerad förändring av en utbildning. Och det finns mycket kvar att göra. Ulla Waldenström, professor i omvårdnad vid just Karolinska institutet diskuterar i Dagens medicin, januari 2009, hur akademiseringen ska gå till:
"Sjuksköterskeutbildningen är en yrkesutbildning som har blivit högskoleutbildning. Akademiseringen innebar anpassning till högskolans regler för kandidatexamen med eget huvudämne, i högskolepoäng omfattande hälften av den treåriga grundutbildningen. Valet av omvårdnad som huvudämne fick till följd att akademiseringen fick en olycklig slagsida mot teoretisering, definitioner och ämnesavgränsning, speciellt mot medicinen som stod närmast."

Så ... om endast en minoritet av dagens sjuksköterskor har akademisk bakgrund, fyra av tio utbildningar kritiseras skarpt av Högskoleverket för bristande kvalitet och krav, och akademiseringen av utbildningen fortfarande inte hittat sin form så kan man inte bara kräva lön utifrån att man "minsann har pluggat på universitet". Det känns inte ärligt och seriöst.

Jag är övertygad om att den nya akademiska utbildningen till sjuksköterska kommer leda till högre status och högre lön. Vi är mitt uppe i den processen. Men sådan lönebildning handlar inte om rättvisa utan om att yrkesgruppen verkligen har höjt sin kompetens och kan ta på sig större ansvar.

Svenska sjuksköterskor har rimliga löner för att ... en minoritet av yrkeskåren än så länge har akademisk bakgrund, fyra av tio utbildningar nyligen har kritiseras skarpt av Högskoleverket för bristande kvalitet och krav, och akademiseringen av utbildningen fortfarande inte har hittat sin form.


Slutligen
Så, nu har jag motiverat ännu en av mina åsikter som "man inte får ha".

Men jag måste erkänna att jag tycker sjuksköterskor borde tjäna bättre. Eller hur? Det är bara det att jag inte vill betala.

Oj, var det jag som skulle betala?

Kläm in lite jobb

Idag är det klämdag. I onsdags var det halvdag. Va? Jo, om vi svenskar är lediga en dag så är vi automatiskt lediga halva dagen innan. Och om vi är lediga dag 1 och dag 3 så blir vi automatiskt lediga dag 2.

Sen blir vi på något magiskt sätt lediga på midsommarafton och julafton (två helt vanliga dagar). Fast vi kallar dem "dag innan helgdag" så det blir halvdag dagen innan dagen innan helgdag.

Fredagar går man gärna hem lite tidigare. Fem veckor semester ska det vara, minst. Och så kompensationsledigt för att nationaldagen hamnade på en lördag. "Mix Megapol -- får din arbetsdag att gå lite fortare".

Det står ganska klart att vi vill vara lediga så mycket som möjligt. Vara på jobbet? Nej, usch.

Vad kostar det att klämma en dag?

Svenskt Näringsliv har räknat ut att en klämdag kostar Sverige mellan 5-10 miljarder kronor i produktionsbortfall. Känns helt rätt under kristider, eller hur?

Men jag tror inte produktionsbortfallet är det värsta. Det värsta är grogrunden för en taskig attityd till arbete.

Jag arbetar - därför finns jag

Om nu livet går ut på att arbeta så lite som möjligt, och att vara ledig så mycket som möjligt så borde ju de arbetslösa vara världens lyckligaste. OK, ersättningen är inte densamma som om de jobbade (tack och lov) men nog borde de vara rätt nöjda ändå?

Nej, de mår skit. Spaltmeter efter spaltmeter berättar om den psykiska pressen av att inte ha ett jobb. Man saknar ett sammanhang och känner sig inte behövd.

Vad vi svenskar måste inse är att arbetet är en stor, viktig och härlig del av att leva. Vi går till jobbet och ser till att mänskligheten kommer framåt. Det gäller alla som jobbar. Utan pizzabagaren, sjuksköterskan, vd:n, ingenjören, asfaltsläggaren och kassörskan så är det ju kört. Och det är inte en börda på våra axlar - det är att vara del av kraften, del av mänskligheten, del av något positivt.

Peppa dig själv och andra

Ju mer vi myglar och trixar med att slippa jobba desto sämre kommer vi tycka om att jobba. Istället borde vi ju peppa varann och inse att arbetet är bland det bästa vi har. Man behöver inte jobba övertid men man behöver heller inte gilla Mix Megapols slogan. Attityd till sitt jobb är inte en fråga om att "vissa har intressanta jobb, andra inte". Det är en fråga om psykologi. Alla kan gilla sitt jobb.

Så nästa gång nån börjar snacka om halvdagar - säg att du gillar att jobba. Nästa gång det ska fuskas med stämpelkortet - jobba klart ditt pass. Nästa gång du vill vara ledig på midsommarafton - ta ut en dags semester. Var del av arbetskraften och njut av dess positiva gensvar.

Du arbetar - därför finns du. Kläm in lite jobb.

Så föll det argumentet

Har ni hört det ni med?

"Men vadå ... aaaaalla bilföretag går ju med förlust nu. Volvos och Saabs kris beror inte på att svenska bilar är dåliga."

Smaka då på Audis vinst för första kvartalet 2009 -- nästan 4 miljarder kronor. Visst, den har sjunkit drastiskt men nu tar de marknadsandelar och knyter ihop säcken.

Så hur var det? Jo, Saab går dåligt för att folk inte vill köpa deras bilar, särskilt inte till ett pris som ger dem vinst. Så var det.

Jag säger det igen -- vi bevittnar kapitalismens triumf. Ut med det ineffektiva och icke-marknadsmässiga. In med det kunderna vill ha.

Är det kört för Island?

P1:s program Godmorgon världen! hade idag ett intressant inslag om vårt nordiska syskonland Island. Och i morse vaknade vi till nyheten att den isländska befolkningen permanentat sin vänsterregering som tog över efter Självständighetspartiet som regerat i 18 år.

En vän och kollega tipsade mig om Vanity Fair:s eminenta artikel om Islands situation. Landet porträtteras som i konkurs. Folk spränger sina stadsjeepar för att få ut försäkringspengarna och nästan hela befolkningen står i skuld till övriga västvärlden.

Island hösten 2007
Jag var på Island när deras ekonomi stod på toppen och självförtroendet i huvudstaden var närmast påträngande. Jag presenterade nämligen en forskningsartikel på en konferens i Reykjavik hösten 2007. Några exempel på hur Island såg ut då:

• Bostadsmarknaden var skållhet och man berättade för mig att det vanligaste var att man köpte ett hus svindyrt, rev alltihop och byggde nytt. Det var bara tomten som ansågs vara värd något.
• Utländska professorer som deltog i konferensen ansåg sig inte ha råd att äta på restaurang pga de skyhöga priserna. De gick till Subway.
• En frigolitskål med hummersoppa kostade 85 svenska kronor.

Isländska Landsbanki sponsrade konferensen och berättade om den nationella utrullningen av PKI (jämför svenska BankId men för hela befolkningen).

Jag kollade upp vad Landsbanki tyckte på den tiden. Den 18 september 2007, tre veckor innan min konferens, så släppte deras pressavdelning "Economic Forecast: Iceland 2008 - 2010". Vad man sa om framtiden då:

"High investment will continue to fuel near-term GDP growth GDP growth will be an estimated 1.8% this year, 3.7% next year and 4% in 2009. We forecast a soft landing and continuing economic growth, driven by investment and rapid population growth."

"This year's record number of new housing units completed will be exceeded in 2008 and 2009, according to a survey by Landsbanki's Corporate Banking division."

Så blev det inte. Landsbanki förstatligades ett år senare.

Island våren 2009
Som sagt, Vanity Fair:s artikel är väl värd att läsas. Men jag hade nyligen chansen att träffa en av de isländska professorerna som arrangerade konferensen 2007. Då, 2007 hade han precis flyttat hem till Island från att ha gjort karriär i USA. Nu, 18 månader senare, hade han flyttat tillbaka till Kalifornien med motiveringen "Det går inte att bo på Island längre". Självklart tog jag chansen att fråga honom hur han såg på utvecklingen. Så här svarade han (fritt översatt):

"Tänk dig in i följande: Din bror har precis lurat ett kriminellt mc-gäng och stulit en fruktansvärd massa knark från maffian. Du är hans närmaste släkting och ska nu betala tillbaka. Det spelar ingen roll om du arbetar hela ditt liv och betalar alla dina pengar till din brors fordringsägare. Det går helt enkelt inte att återbetala skulden. Den enda lösningen är att maffian och mc-gänget förbarmar sig över dig och efterskänker skulden.

De isländska bankerna är brorsan som lurat maffian, och det isländska folket är de som ska betala tillbaka skulden. De kommer aldrig ha råd hur mycket de än arbetar. Omvärlden måste efterskänka skulden på något sätt."

Islands framtid?
Nu har Island alltså en vänsterregering som delvis är emot EU, de har skulder som aldrig går att betala tillbaka och de har en massa unga människor som vant sig vid att vara stenrika.

Jag tror inte Island kommer att hämta sig under vår livstid ...

"Geysir", från min resa till Island 2007.

Nykeynesianismen igen

Finansministern har kommit med svarta prognoser. P J Anders Linder, SvD, säger "Spendera med måtta" på sin blogg. Men intressantast är hans känga åt DN och deras nykeynesianism. Jag kommenterade den nya tron på Keynes i en bloggpost i januari (under rubriken Statliga åtgärder).

Skönt att Borg håller i plånboken. Östros gör sitt jobb men han har fel.


(Förlåt att jag skriver så lite här just nu men jag är i Tyskland på tjänsteresa och bloggar i jobbet)

USAs ekonomi och Kinaskulden

Ni kanske såg SVTs "Superskulden" i januari, en amerikansk dokumentär om USAs ekonomiska kris, med originaltiteln "I.O.U.S.A"?

Igår tipsade min kollega Erik mig om PBS nya dokumentär "Ten Trillion and Counting". Den täcker USAs ekonomiska utveckling under Bush d.ä., Clinton, Bush d.y. och Obamas första tid vid makten. Ämnet är ett av politikens fundamentala problem -- väljarnas krav på offentliga förmåner och låg skatt. Ett brännande ämne i en kris där fler och fler behöver statligt stöd och ekonomin behöver ökad konsumtion, dvs lägre skatter och avgifter.

USA har "löst" sina ekonomiska problem genom att låna, främst från Kina och Japan. Säkerheten för lånen har varit den stora amerikanska ekonomin. Men som dokumentären nämner så har Kina börjat vackla i sin tro på USAs ekonomi. Nu senast ifrågasatte man dollarn som dominerande världsvaluta. Kina har placerat cirka 20 000 miljarder kronor i dollarbaserade värdepapper. Svajigt.

Se PBS dokumentär online: "Ten Trillion and Counting". Den är bra.

Nej. Gratis finns inte.

Nej. Gratis finns som sagt inte. Vem ska betala?