Tankar kring svininfluensan

Man får inte tänka på eventuella positiva effekter av influensan. Eller jo, det får man!

Tänk om var tionde svensk dör i svininfluensan. Vad händer då? Mindre bilköer, mindre dagisgrupper och en massa fina bostäder till vrakpriser. Kanske den där underbara strandtomten äntligen blir till salu! Men mindre arbetslöshet kan vi nog inte hoppas på eftersom konsumtionen också sjunker med 10 %.

Om var tionde människa i hela världen dör så skjuter vi upp befolkningsproblemet och minskar vår klimatpåverkan. Vi skulle antagligen uppnå våra klimatmål i ett slag.

Vart tog tredje världen vägen?
Vi svenskar brukar ju alltid bry oss om fattiga människor i tredje världen. Kommer inte svininfluensan slå hårdare där? Större befolkning, sämre hygien och inga pengar till vaccin. Borde vi då inte i solidaritetens namn köpa vaccin åt dem? Nej, vi pratar bara om miljoner vaccindoser åt oss själva. En svensk är nog mer värd än en fattig afrikan.

Vad händer om jag dör?
Har ni tänkt tanken "Vad händer om jag dör?" någon gång? På ett seriöst sätt alltså? Det har jag tvingats göra och mina slutsatser var obekväma. Det visade sig att mitt jobb och min karriär inte var särskilt viktiga alls. Trots det var jobbet och karriären det enda jag var riktigt engagerad i. Efter det så ändrade jag på några saker i livet.

Kanske kan svininfluensan få många av oss att göra något bättre av vår tid på jorden?


Nej, hörni. Nu återgår vi till tycka att svininfluensan är hemsk. Vart är mitt vaccin?

Sjuksköterskor har rimliga löner

Strax innan semestern hade jag en het debatt med några kollegor om svenska sjuksköterskelöner. Jag tycker de har en rimlig lön idag. En minst sagt ogillad åsikt. Nu är det dags att förklara varför.

En sån här fråga måste givetvis belysas ur mer än ett perspektiv. Vad jag kommer ta upp ...

• Det är enkelt att höja sjuksköterskors ersättning. Stick åt sköterskan en femhundralapp i dricks vid nästa vårdbesök. Sugen?
• USA har världens dyraste sjukvård. Varför? Ptja, i USA tjänar sjuksköterskor riktigt bra.
• Akademisering av utbildningen. Svenska sjuksköterskor med examen från statlig högskola har varit möjligt sen 1996, 13 år sen. Är det bara akademiska sjuksköterskor som ska ha hög lön?

The Basics
En genomsnittlig svensk sjuksköterska är 35 år, har sex års erfarenhet och tjänar 22.800 kr/mån exklusive ob-tillägg och förmåner. Högst avlönade sjuksköterskan hittar vi i privat sektor. Hon är 37 år, har femton års erfarenhet och tjänar 38.500 kr/mån.

En liten jämförelse:

• Förskolelärare 22.034 kr/mån
• Receptarie på apotek 22.578 kr/mån
• Sjuksköterska 22.800 kr/mån
• Sjukgymnast 23.131 kr/mån
• Socionom 23.202 kr
• Grundskolelärare 24.243 kr/mån

Allt enligt lönestatistik.se.


Börja dricksa på vårdcentralen!
Alla vet att lönenivån inom hotell och restaurang är låg. Världen över så har man parerat det med att ge dricks. Anses det fult? Nej. Ser man ner på dem man dricksar? Inte jag.

Så om nu svenska folket är så rörande överens om att sjuksköterskorna ska ha bättre betalt - varför dricksar vi inte? Stick åt sköterskan en femhundring nästa gång du är på vårdcentralen.

Det kommer inte hända. För när ens fina åsikter plötsligt påverkar den egna plånboken negativt så gäller de inte längre. Det är någon annan som ska betala sjuksköterskornas höjda löner. Men det finns ingen annan än vi, skattebetalarna. För i Sverige har vi offentligt finansierad sjukvård.

Svenska sjuksköterskor har rimliga löner för att ... vi uppenbarligen inte vill betala dem mer. Vi väljer inte politiker som höjer skatten till förmån för sjuksköterskor och vi dricksar inte på vårdcentralen. Vi har bara en massa politiskt korrekta åsikter som vi egentligen inte står för.


USAs sjukvård - usch och fy!
Ni har nog läst och hört om det till leda ...

Corren, juli 2009:
"46 miljoner amerikaner står i dag utanför försäkringssystemet. Ett lika stort problem är att USA har världens dyraste sjukvård."

SvD, maj 2009:
"USA har världens dyraste sjukvård, dubbelt så dyr som andra industriländer, och den kostar ofattbara 2,5 biljoner dollar (12 nollor) per år eller 20 procent av BNP. Kostnaderna ökar år från år i en hårt kommersiellt styrd spiral ..."

Aftonbladet, december 2007:
"USA har världens dyraste sjukvård. Omkring 15 procent av landets bnp går dit, ändå står omkring 45 miljoner amerikaner, varav 9 miljoner barn, helt utan vårdförsäkring."

Visst är det hemskt med barn som inte får vård. Och att döma av artiklarna och övriga media så finns en tydlig koppling till den svindyra amerikanska vården. Dyr vård = lidande barn, det är budskapet.

Men vet ni vad? I USA så tjänar sjuksköterskor bra! En av mina kompisar från uppväxten arbetar som specialistsjuksköterska i New York City. Han och hans fru bor fint på Manhattan.

Det säger sig självt att kraftigt höjda löner för sjuksköterskor innebär kraftigt höjda kostnader för sjukvården. Och eftersom Sverige redan har världens näst högsta skatt (Danmark klår oss) och en allmän sjukförsäkring så vet jag inte hur vi ska lösa ekvationen.

För att bena ut det hela:

• Sverige har allmän sjukförsäkring och vi anser att alla ska ha vård på lika villkor, tjock plånbok ska inte ge extra bra sjukvård
• Sverige har skattefinansierad sjukvård
• Sverige har relativt billig sjukvård
• Svenska sjuksköterskor har låga löner

Ser ni att det hänger ihop? Vi måste ju lirka någonstans om vi ska kunna få upp lönerna. Skattekortet har vi i princip spelat ut i och med det höga skattetryck vi har. Återstår två vägar. Antingen som USA -- dyr vård men sjukförsäkringen täcker inte alla, eller vård för alla med möjlighet att ge extra bra vård till dem som har råd och på så vis få in mer pengar till löner.

Jag tycker det är ett hyckleri att samtidigt gnälla på USAs dyra vård och på låga svenska sjuksköterskelöner. Ska man tjäna bra inom svensk vård så måste vården bli dyrare.

Svenska sjuksköterskor har rimliga löner för att ... vi uppenbarligen vill ha allmän, skattefinansierad och billig sjukvård.


Akademiseringen av sjuksköterskeutbildningen
Sjuksköterskeutbildningen blev i och med högskolereformen 1977 en landstingskommunal högskoleutbildning (SOU 1978:50), men ingen sån utbildning startades förrän 1982. Först vid högskolereformen 1993 (SFS.1992:1434) påbörjades införlivandet inom statliga högskolan. Reformen medförde att utbildningen blev treårig och förkunskapskraven ändrades till allmän behörighet motsvarande treårig generell gymnasieutbildning [ref].

Akademiseringen av sjuksköterskeutbildningen är ett av huvudargumenten för högre lön. I april 2008 stod Anna-Karin Eklund, Vårdförbundet, på Sergels torg och sa:
"Ge oss rätt lön! Vårdförbundets yrkesgrupper har gått i täten för akademiseringen av traditionell kvinnokunskap. Numera är alla våra fyra utbildningar högskoleutbildningar och alla fyra yrkena är legitimerade – samhällets garant för att vi har en viss kunskap."

Men akademiseringsresan har har varit en tuff resa hittills.

DN, april 2007:
"Högskoleverket dömer ut sjuksköterskeutbildningar. Hela 40 procent av sjuksköterskeutbildningarna ifrågasätts. Högskoleverket reagerar också på att anmärkningsvärt få studenter blir underkända, vilket tyder på för lågt ställda krav."

Dagens medicin, december 2008:
"Karolinska institutet i Solna fråntas sin rätt att utexaminera sjuksköterskor. Högskoleverket anser inte att utbildningen håller tillräckligt hög kvalitet."

Mycket tuff kritik, men ganska naturligt under en så avancerad förändring av en utbildning. Och det finns mycket kvar att göra. Ulla Waldenström, professor i omvårdnad vid just Karolinska institutet diskuterar i Dagens medicin, januari 2009, hur akademiseringen ska gå till:
"Sjuksköterskeutbildningen är en yrkesutbildning som har blivit högskoleutbildning. Akademiseringen innebar anpassning till högskolans regler för kandidatexamen med eget huvudämne, i högskolepoäng omfattande hälften av den treåriga grundutbildningen. Valet av omvårdnad som huvudämne fick till följd att akademiseringen fick en olycklig slagsida mot teoretisering, definitioner och ämnesavgränsning, speciellt mot medicinen som stod närmast."

Så ... om endast en minoritet av dagens sjuksköterskor har akademisk bakgrund, fyra av tio utbildningar kritiseras skarpt av Högskoleverket för bristande kvalitet och krav, och akademiseringen av utbildningen fortfarande inte hittat sin form så kan man inte bara kräva lön utifrån att man "minsann har pluggat på universitet". Det känns inte ärligt och seriöst.

Jag är övertygad om att den nya akademiska utbildningen till sjuksköterska kommer leda till högre status och högre lön. Vi är mitt uppe i den processen. Men sådan lönebildning handlar inte om rättvisa utan om att yrkesgruppen verkligen har höjt sin kompetens och kan ta på sig större ansvar.

Svenska sjuksköterskor har rimliga löner för att ... en minoritet av yrkeskåren än så länge har akademisk bakgrund, fyra av tio utbildningar nyligen har kritiseras skarpt av Högskoleverket för bristande kvalitet och krav, och akademiseringen av utbildningen fortfarande inte har hittat sin form.


Slutligen
Så, nu har jag motiverat ännu en av mina åsikter som "man inte får ha".

Men jag måste erkänna att jag tycker sjuksköterskor borde tjäna bättre. Eller hur? Det är bara det att jag inte vill betala.

Oj, var det jag som skulle betala?