Jag tänkte beröra ett modebegrepp. Ett modebegrepp som dykt upp i ett antal diskussioner och som upptagit en del av mina tankar senaste halvåret – socialt kapital.
Kortfattat kan man säga att socialt kapital handlar om hur mycket vi utan vidare litar på varann i en social grupp, t ex hur svenskar litar på varann i affärsuppgörelser. Sverige har ett internationellt sett stort socialt kapital och det kanske är det viktigaste som Socialdemokratin har skapat i vårt land?
Tillit som förutsättning för affärer
Till vardags arbetar jag ju med IT-säkerhet och där är tillit, eller trust, ett centralt begrepp. När IT-säkerhet kopplas till affärsnytta så hamnar fokus på tillit som förutsättning för affärer.
Vem gör du affärer med? Jo, butiker, företag och personer som du litar på inte kommer blåsa dig. Om det är första gången ni gör affärer så kommer du vara mer på din vakt och kanske vidta säkerhetsåtgärder såsom handpenning eller en säker mellanhand som Internetgirot när du handlar på Blocket.
Två saker kan få dig att frångå denna princip – desperation eller hopp om att göra ett rejält klipp, t ex köpa stöldgods. Men vid alla normala affärsuppgörelser så måste det finnas förtroende.
I många kulturer och ännu mer ofta mellan kulturer så bygger den här typen av tillit på formalia. Allt ska på pränt och varje sida ska skrivas under av någon ansvarig.
Men ju mer grundtillit som finns inom en kultur, ju mer vi litar på varandra utan kontrakt och underskrifter, desto smidigare går det att göra affärer. Och den typen av grundtillit kallas socialt kapital.
Två exempel
Två aktuella exempel från mitt yrkesliv ...
1. Jag var nyligen ansvarig för en internationell konferens som hölls i Sverige men anordnades av en amerikansk stiftelse. Vid flera tillfällen blev jag ombedd att ordna papper på saker som jag tyckte var klart. Ett exempel var bokningen av den stora konferenslokalen. Vi hade bokat, kollat alla rum och spikat pris men inte skrivit något kontrakt. Då blev amerikanerna oroliga. Det kan bero på att vi tillhör olika kulturer (mindre tillit mellan kulturer än inom en kultur) men jag tror det också beror på att USA har mindre socialt kapital än Sverige.
2. En affärsbekant jag högaktar försökte lugna mig i en situation där vi utförde kvalificerat arbete utan att ha ett kontrakt. "Tänk om de blåser oss?" sade jag. Han svarade "Nej, sånt händer inte. Om de ser att vi har gjort ett arbete så kommer de betala. Det kanske tar lite tid och vi kanske får förhandla lite men i Sverige så blir man inte blåst." Jag tror han har rätt. Här uppfattar man inte att man tjänar på att blåsa folk bara för att man kan.
Löneklyftor och socialt kapital
Nu till en intressant reflektion. Jag tror det var min vän Mikael som först tog upp det, nämligen Sveriges små löneklyftor som potentiell orsak till vårt sociala kapital.
På Mona Sahlin kan man lätt få intrycket att löneklyftorna i Sverige är gigantiska men så är inte fallet. Inkomstklyftor mäts med ett så kallat Gini-index där 0 representerar en helt platt struktur (alla tjänar lika mycket) och 1 som är den teoretiska gränsen där en person tjänar alla pengar och alla andra tjänar noll.
Störst löneklyftor i världen har Namibia med ett Gini-index på 0,7. Minst löneklyftor i världen har Danmark och Sverige med ett Gini-index på 0,25. Man ser det tydligt på nedanstående världskarta där Skandinavien är en isolerad mörkgrön ö.
Så vad har våra extremt låga löneklyftor för effekt? Ja, enligt många så finns en korrelation mellan låga inkomstklyftor och stort socialt kapital. Här är en plott av socialt kapital (y-axeln) vs Gini-index (x-axeln) för USAs femtio stater:
Orsakssambandet är nog inte uträtt men de två indexen verkar följa varann hyfsat i alla fall så antingen finns det ett orsakssamband eller så finns en tredje faktor som orsakar båda dessa fenomen.
Socialdemokratins förtjänst?
Så varifrån kommer vårt svenska sociala kapital? Den svenska Socialdemokratin är inte en alltför vild gissning. Byggandet av välfärdsstaten med världens högsta skatter har sannolikt lett till en högre tillit oss svenskar emellan.
Könslan av att "vi tar hand om varann" och den enorma kontrollapparat som staten har byggt upp gör att vi litar på varann. Och som smörjmedel för affärer så måste man ge Socialdemokraterna en eloge för det.
Det sociala kapitalets baksida
Om det här nu är en mirakelmedicin så borde väl alla köra enligt den svenska modellen? Nja, det finns ganska tydliga baksidor.
Socialt kapital delas in i kategorierna "överbryggande" och "sammanlänkande". De positiva effekterna som nämndes ovan kan i mångt och mycket kopplas till kategorin överbryggande. Den sammanlänkande delen har andra effekter.
- Ökande gruppmotsättningar och exkluderande av främmande personer. Se på Sveriges integrationsproblem.
- Begränsad frihet och starkt normativa krafter. Se på den svenska Jantelagen.
- Stora gemensamma krav på individer. Se den svenska beskattningen.
Min betraktelse
Jag inser självklart att jag är del av den här kulturen. Jag är uppväxt med vårt sociala kapital, våra små inkomstklyftor, våra normativa krafter och vår Jantelag. Samtidigt har jag haft förmånen att resa hyfsat mycket och arbeta med folk från både Asien och USA. Det har gjort mig ödmjuk inför att samhällen kan fungera utmärkt utan att köra den svenska modellen.
Jag har också många vänner som valt att lämna Sverige antingen permanent eller under längre perioder och de har många gånger kännt sig frigjorda. De har kommit till länder och kulturer där staten inte alltid är svaret på frågan om ansvar, där högre skatt inte alltid är svaret på hur det gemensamma ska utvecklas och där man mycket väl får vara duktig och bra.
Men i de där länderna och för egen del när jag bodde i Singapore så har det trots allt ha varit betydligt mer pappersarbete och fler har nog blivit blåsta. I andras ögon kan nog vi svenskar verka lite naiva. Kanske på grund av eller tack vare vårt sociala kapital.
