Tragedy of the Commons (del 1)

Varför är det alltid bättre skötsel på bostadsrätter än hyresrätter, även om båda ligger i attraktiva områden?

Varför blir det alltid trafikstockning i storstäder trots att alla vet hur mycket bättre det vore om bara de som verkligen behövde tog bilen?

Varför sköter folk sina egna ägodelar bättre än det gemensamma?

Varför tar fiskaren upp torsk trots att han/hon vet att det snart är utfiskat?

Svaren finns i en politikfilosofisk artikel i tidskriften Science från 1968 -- "Tragedy of the Commons" skriven av Garret Hardin.

Allmänningens dilemma
Tragedy of the Commons kallas "Allmänningens dilemma" på svenska. Hardins grundexempel på fenomenet:

Ett antal lantbrukare delar på en allmänning, en gemensam betesmark. Varje lantbrukare får ha så många betesdjur han/hon vill på den gemensamma marken. För att maximera sin egen vinst så ligger det i varje lantbrukares intresse att ha så många djur som möjligt på allmänningen. Men det leder till att marken utnyttjas och förstörs på sikt. Alla står till slut som förlorare. Allmänningens dilemma.

Varför skulle vi människor göra så? Låt oss lirka ut essensen ur Hardins resonemang ...

Antag att grupp människor delar på en resurs. Om varje individ själv får ut hela vinsten av nyttja resursen men alla gemensamt delar på kostnaden för att hålla resursen i gott skick så kommer den enskildes vinst alltid vara större än hans/hennes del i kostnaden om han/hon väljer att nyttja resursen mer.

Du och nio andra personer delar på en resurs.
Du tjänar 1000 kr på att nyttja resursen 1 h.
Du behöver bara betala en tiondel av kostnaden för att återställa resursen.
Alltså: Du lockas till att nyttja resursen mer, och mer, och mer ...

Det är därför vi människor gör så.

Dilemmat i verkligheten
Vi ser det här dilemmat överallt. Hur gemensamma saker missbrukas för att gagna någon enskild. Till exempel killen som struntar i att plocka upp skräp efter sig - skönt för honom men alla får en skräpig park. Eller kvinnan som fotograferar med blixt på muséet - vackra foton i hennes album men tavlorna förstörs så ingen kan få njuta av dem i framtiden.

Alla kan säkert komma på ytterligare ett gäng situationer där vi irriteras över att vissa struntar i att de förstör för andra när de fixar det för sig själva.

Två olika lösningar på problemet
OK, vi kan konstatera att en oreglerad gemensam resurs riskerar att utnyttjas tills den förstörs. Så hur löser vi problemet?

Garret Hardin menade att problem av typen Tragedy of the Commons karaktäriseras av att de inte har någon teknisk lösning. Det handlar liksom inte om att resurser nyttjas på fel sätt, t ex ineffektivt, utan det handlar om obalansen mellan egenvinst och gemensam kostnad. Det kokar till syvende och sist ner till de enskildas moral, om inget görs.

Vi står då med två politiskt skilda alternativ - reglerad gemensam egendom eller privatisering. Reglering innebär att individens kostnad ökar genom bestraffning om han/hon utnyttjar den gemensamma resursen fel. Privatisering innebär att individen får hela vinsten och hela kostnaden själv.

Socialismen är generellt inne på reglerad gemensam egendom medan liberalismen tror på privat egendom.

Reglerad gemensam egendon ser vi till exempel i:

• Stockholms trängselskatt
• Allemansrätten
• Fiskekvoter
• Lagen om förargelseväckande beteende
• Strandskydd

Privatisering av gemensam egendom ser vi till exempel i:

• Omvandling av allmännyttans hyresrätter till bostadsrätter
• Försäljning av kommunal mark (gamla Folkets park blir villaområde)

Notera att en del allmänna resurser inte går att privatisera utan måste regleras för att undvika Hardins dilemma. Det gäller exempelvis luft och luftföroreningar (man kan inte ha sin egen privata luft) eller fisk i världshaven (vi styr än så länge inte hur fisken simmar så ingen kan äga fisken, bara olika fiskevatten).

Så, nästa gång du irriterar dig på någon djävel som förstör för alla andra så vet du att det finns två politiska vägar framåt -- kollektiv reglering eller privatisering.

Jag återkommer i del 2 där jag kopplar Tragedy of the Commons till problem med integrationspolitik och kultur.


Referenser
Tragedy of the Commons (Wikipedia)