Var står vänstern imorgon?

Jag brukar då och då läsa in mig på var Ung vänster står. Det är ett bra sätt att prova nya perspektiv och ifrågasätta min egen ståndpunkt. Dessutom ger det en fingervisning om vad vänstern kommer driva imorgon.

Några intressanta delar ur deras principprogram och åsiktsförklaringar på nätet ...

Ett erkännande av historien
Den svenska vänstern har sedan murens fall tagit avstånd från sina tidigare bundsförvanter. Ordet kommunist togs bort ur partinamnet och ord som leninism och maoism har bytts mot mjukare varianter som marxism och socialism. En högerorientering om ni frågar mig. Extra kul då att det syns även i Ung vänsters retorik! I deras principprogram står att läsa

"Kapitalismen har möjliggjort stora framsteg för mänskligheten i form av teknisk utveckling, stegrad arbetsproduktivitet och skapandet av förutsättningar för utvidgade politiska och sociala rättigheter."

Man har också insett att planekonomin var en komplicerad väg

"En lärdom vi kan dra från de forna öststaterna är att en överdriven detaljstyrning av ekonomin är ytterst ineffektiv."

Jag tror helt enkelt den offentliga debatten har bitit. Tron på att styra människor och verksamheter utifrån samhällsideal har fått sig en rejäl törn. Och insikten om att en fri marknad leder till en sjuhelsikes verksamhet har slagit rot. Hos vänstern.

Klassamhället
Analysen att samhället är uppdelat i klasser lever kvar i allra högsta grad.

"Klassförtrycket yttrar sig på en mängd olika sätt. Arbetarklassen har lägre inkomster, en lägre levnadsstandard, drabbas hårdare av sjukdomar och arbetsskador och har i praktiken inte tillgång till utbildning och kultur i samma utsträckning som borgarklassen. Den viktigaste yttringen är dock ojämlikheten mellan klasser vad gäller makt och inflytande i samhället och möjligheten att påverka sitt eget liv."

Ung vänster anser att demokratin måste utvidgas till att gälla även arbetsplatserna. Det är först då arbetarklassen kan få möjlighet att påverka sitt eget liv. Man kallar det för ekonomisk demokrati och det främsta vapnet verkar vara löntagarfonder.

Löntagarfonder var ett LO-förslag på 70-talet som syftade till att arbetarna gradvis skulle ta över ägandet av näringslivet. Företagen skulle tvingas betala ut 20 % av sin vinst i form av aktier till fonder som styrdes av arbetarna. LO-kongressen klubbade förslaget och eftersom de hade en direkt koppling till Socialdemokraterna så blev det hela svensk lag på 80-talet, om än i modifierad form. Regeringen Bildt avskaffade löntagarfonderna under tidigt 90-tal.

Löntagarfonder handlar en långtgående socialisering av näringslivet. Sverige har varit ensamma i världen med en sån lag. Nyss.

Revolutionen
Tidigare när jag läst om Ung vänsters idéprogram har jag förfasats över deras tro på den väpnade revolutionen. Fria val och yttrandefrihet räcker tydligen inte för att ändra på samhället. Och fortfarande står att läsa

"Ung Vänster är ett revolutionärt ungdomsförbund."

"Demokratin kan inte inskränkas till att bara gälla ett antal regler och lagar. (...) Civil olydnad är ett värdefullt instrument för att väcka intresse och skapa politiskt medvetande."

Men man vill hålla sig till icke-våld så länge det går. Skönt.

Förstatligande av egendom
Ung vänster anser fortfarande att staten ska konfiskera stora delar av näringslivet

"En särskild strategisk betydelse har reformer som undandrar verksamheter från kapitalets makt, förstatliganden av banker och större industrier, liksom reformer som stärker de arbetandes makt och rättigheter på arbetsplatserna."

"Det socialistiska samhället kan innefatta olika ägandeformer som direkt arbetarstyre, kooperativ, kommunalt eller statligt ägande."

"I förlängningen vill vi avskaffa den privata egendomsrätten över produktionsmedlen."

Jag mår verkligen dåligt av att läsa den där sista meningen år 2009.

Feminism
Hela vänsterrörelsen har ju gjort en stor grej av feminismen sedan Gudrun Schymans dagar. Men könskampen är faktiskt inte del av den traditionella klasskampen.

Johan Lönnroth, tidigare vänsterpartist, refererar boken "Feminism och marxism, en förälskelse med förhinder" som berättar att Marx samhällsanalys inte innehöll många tankar om könsmakt och könsmotsättningar. "Marx själv var för övrigt i sitt privatliv en utpräglad patriark."

Idén om jämställdhet kommer faktiskt från liberalismen och makarna John och Harriet Mill, inte från Marx eller Lenin. Trots det har vänstern inklusive Ung vänster gjort det till något av en paradfråga.

"En av de viktigaste uppdelningarna inom arbetarklassen är den mellan män och kvinnor. Könsmaktsordningen har inneburit att män överordnats kvinnor, vilket gjort det svårare att bygga en stark solidaritet inom arbetarklassen."

Ung vänster ser också arbetaren som en "hon" och har intressant nog rensat hela sitt principprogram på manliga pronomen utom ett ensamt "honom" i en mening om männens förtryck.

"Mannen klipper gradvis av kvinnans kontakt med omvärlden och snart har hon bara honom att relatera till och få bekräftelse av."

Jag tycker det är i grunden bra att någon sätter jämställdhetsfrågan på agendan. Synd bara att liberalerna tappade initiativet.

Den nya arbetaren
Sist men inte minst kan jag glatt konstatera att Ung vänster har börjat ana den förändring som sker på arbetsmarknaden. Man har börjat se den nya arbetaren.

"Daglönarsystemet har, i form av så kallade uthyrningsfirmor och timvikariat, återvänt till den svenska arbetsmarknaden."

För så är det ju. De traditionellt LO-anslutna är ju inte dem som arbetar under stenhårda villkor, i dålig arbetsmiljö, mer än 40 timmar i veckan och till låg lön. Nej, i den kategorin hittar vi folk på bemanningsföretag, egna företagare, utländsk arbetskraft och de så kallat papperslösa. För att inte tala om alla konsulter som sparkas ut med en minuts varsel.

Morgondagens vänster bättre
Allvarligt talat så känns Ung vänster på sina håll fräschare än Lars Ohly, trots att de är ett revolutionärt ungdomsförbund. Jag tycker man kan ana att vissa hemskare delar av principprogrammet handlar mer om pliktskyldighet än om övertygelse.

I grunden ser jag ett gäng unga människor som tror på demokrati i det lilla. Att leva och verka i ett kollektiv eller kooperativ där det är OK att vara lite udda eller mindre arbetsför. Alltihop som en reaktion på att livet i allmänhet är rätt tufft.

För min del får de mer än gärna arbeta i kooperativ. Hey, jag är ju liberal!


Referenser
Ung vänsters principprogram (pdf)
Ung vänster om ekonomisk demokrati
Johan Lönnroth om Marx och feminism
Löntagarfonder